En särdeles fin Harbakshelg. Bara resan upp var värd turen: gott sällskap (K+I), gryning på Trondheimsfjorden, rimfrostklädda träd, älg i soluppgång, berikande diskussion om Stressless med en äldre herre på Åfjords möbelhus. Bara det att Priusen behagade fungera ser jag som en framgång. På lördagen skulle vi försöka en is på ett par replängder, på svana till vänster om Harbakshula. Isen såg lite tunn ut men man fick trots allt något slags intryck av att den blev fetare efterhand. Ett intryck som inte stämde med verkligheten, skulle det visa sig. Mitt självförtroende plattades till i samma takt som yxorna jag dunkade mot klippan genom den tunna isen; efter 30 m var det dags att fira av i den första någorlunda solida isen. Återstoden av dagen ägnades åt professorns jävelstarka glögg, linssoppa, ädelostfyllda lammfärsbiffar och dyrt vin.
På söndagen klättrade vi en fin liten is strax söder om Harbak. Tillställningen kryddades av stegjärn som lossnade och en travers från den ursprungliga linjen, där isen visade sig vara äcklig, till en annan med något mindre äcklig is. Fin utsikt över ett stålgrått hav. Mest mulet men vid ett kort tillfälle tittade eftermiddagssolen fram och världen gick från svartvit till Technicolor.
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar