Minus1

107 kg. Firade med en löptur Singsaker-Rockheim-Gløshaugen-Singsaker. Ölen hånskrattar åt mig inifrån kylskåpet. Håll käften!

Hvem kan kommentere?

Inställningen för kommentarer är nu ändrad från "Registrerte brukere" till "Alle".

A2

Halsen var snäll och beslutade sig snabbt för att sluta göra ont. Tack hals. Några dagar senare fick jag tillfälle att stifta närmare bekantskap med annularligament 2, A2. Återigen hade Sensei lyckats vaska fram några guldkorn till bulder från ibyggets värdelösa grus. På ett av dessa fick jag för mig att lägga all min vikt på tre krimpade (och ack så svaga) fingrar. Det var då A2 på ringfingret presenterade sig, ljudligt och bestämt. Sensei, och andra välkända buldrare ställde diagnosen, och förslagen på terapi var samstämmiga: 'klättra på, fast försiktigt'. Så bra! Har även konsulterat Schöffl & Schöffl, Finger pain in rock climbers: reaching the right differential diagnosis and therapy, Journal of Sports Medicine and Physical Fitness 2007. Deras "therapeutic guidelines for pulley ruptures, Grade 1" verkar peka i samma riktning, förvisso med en något försiktigare progression. Gjorde ett nytt försök att buldra igår, men A2 sa ifrån och jag stack ut och sprang istället. En timme upp och ner i backarna runt Kuhaugen (121 m.ö.h.) följdes av lite tørrøksing och sikspækk-tjuuning hemma. Hade inget inflytande över menyerna i helgen eftersom jag hade förmånen att tre kvällar på rad bli bjuden på mat: taco-buffé, tapas och kyckling. Gott. Stort tack till värdarna!

Lard biscuits

Lard-butter-vinegar pastry, steak and kidney pie, fish & chips, chocolate bacon bark, Yorkshire Fat Rascals. Shouting lager, lager, lager, lager! Shouting lager, lager, lager, lager!

R har varit i England. Återstår att se hur han navigerat fram bland de lokala mat- och dryckesvanorna. Lite bekymrad är jag nog.

Fan

Ont i halsen och ingen träning. Fan.

Tack Neu!

Ett kebab-mms inledde mig i frestelse och jag ville till Oska. Stålsatte mig och åt Kefir istället. Inte riktigt samma sak.

Neu!:s Hallogallo på repeat i lurarna fick igång även min egen motorik; halkig trønderasfalt, blodsmak och rostiga ben glömdes för en stund och det blev en 'extended version' av löpturen på Tyholt. Avrundade med lite tørrøksing och förtvivlade försök på nån slags magövning.

http://www.youtube.com/watch?v=ldJ4DZkwHIs
"...in a motorik manner - no verses, no chorus, just a sustained 4/4 beat bowling along a rich highway of opulent musical scenery.". Tack Neu! - löpträningen kommer att ordna sig.

Status quo

Ramlade på en buldreautist i entrén till i-bygget. Han såg väldigt konstigt på mig när jag förklarade mitt enda ärende där - att ställa mig på vågen - och mumlade något om franska 80-talsklättrare. Luftade möjligheten att få tag i tidsenliga tights i min storlek. Har inte Obelix också tights? Och fribrottare förstås. Nåväl, 108 kg blev det. Varken mer eller mindre. Exakt som för en vecka sedan. Basingredienserna för min projektfedlesgryte i helgen var sushi, moonwalk, buldring och linsgryta. För att inte nämna all den energi som gick åt till tankeverksamhet under frågesporten 'Vems-är-kroppsdelen'. Jaja, lite (eller om det var mycket?) ostbågar, öl och vinlotterivin blev det också. Nu ska jag springa Tyholt runt.

Minus10 gör dig trygg i Peru

Utöver de eventuella positiva konsekvenserna för vår klätterförmåga kan minus10-projektet innebära att våra kroppar kommer att bedömas som relativt värdelösa av banditerna i Peru, och att Rune och jag därmed tryggt kan färdas genom det landet efter påsk:

http://dn.se/nyheter/varlden/liga-misstanks-ha-dodat-manniskor-for-deras-fett-1.998094

Kropp - hva er målet, hva streber en etter?

Hvorfor ønsker vi å gå ned i vekt? Pakten om -10 kg ble som Henrik skriver inngått på en restaurant i Grekenland, etter et stort måltid. Unnskyldningen var: Vi klatrer ikke hardt nok, vi henger på 6-ere.

Innerst inne slanker vi oss for å få en finere kropp. En glinsende muskuløs kropp, der muskelspillet spiller symfonier over ryggtavla.

Bildet viser hvordan jeg har lyst til å bli. Store svulmende muskler, deffa og fin (men litt for tynne bein).

I går, 40min løping. Godt at Henrik er tilbake.

R

Inferno - All hope abandon, ye who enter here

Var lugn Rune, jag är med. Beslutet om projekt minus10 fattades på Kalymnos under, just det, intagandet av ännu en storslagen middag. I och med det beslutet skulle jag och mitt leverne, där chips och öl utgjort en central del av kosthållet, förpassas till Dantes inferno (utan vidare jämförelser), närmare bestämt helvetets tredje cirkel. Där hade jag visserligen befunnit mig i större delen av mitt liv - och stortrivits med det! - men genom projektet skulle jag helt plötsligt tvingas finna vägen förbi Kerberos och ut ur Hades. Nu väntar purgatorio, skärselden: mindre mat, mer träning. Frågan är bara vilka av helvetets cirklar jag ska tvingas passera innan jag når "paradiso"...

Måndag: Besvikelse. Beger mig till i-bygget, inte för att träna utan för att väga in mig. Vågen stannar på 108 kg. Det innebär att om jag lyckas uppnå projektets mål, dvs gå ner 10 kg, så kommer jag att väga under 0.1 ton. Inte bra. 0.098 ton låter inte alls lika 'catchy'. Dricker två Dahls när jag kommer hem. Gott. Känslan av att tillvaron kommer att bli outsägligt torftig utan maltdrycker är påtaglig och jag överväger att hoppa av innan jag ens har börjat. Är det värt att försaka så mycket av livets goda? Hursomhelst, blotta tanken på att Rune troligen skulle dräpa mig om jag sviker redan nu får mig att istället boka in ett klätterpass till på tisdagen. Och jag låter chipspåsen förbli oöppnad.

Tisdag: Insikt. "Kor mye veier du egentlig?" frågar min klätter-buddy uppriktigt. Detta som en reaktion på att hon (a) sett hur strukturväggen buktade kraftigt utåt på ett oroväckande sätt när jag med 'brute force' slet i plastgreppen på en av de lättaste av leder på inomhusväggen, och (b) hon hissades flera meter upp i luften då jag föll. Minus10-projektet måste fortsätta, tänkte jag stilla för mig själv. En Dahls på kvällen.

Onsdag: Den egna disciplinen är ännu så länge alltför dålig och jag inser att jag måste avtala med andra för att tvinga mig själv iväg på fysisk aktivitet. Kliver in på i-bygget för andra gången på 9 månader, denna gång för att träna. Jo-Arve delar frikostigt med sig av finurliga bulder och (väldigt) grundläggande bulderkunskap. Lite som att kasta pärlor till svin, men likaväl, jag sätter verkligen stort pris på det. Oroväckande mycket folk (läs: studentjävlar [surprise!]) och støv på i-bygget, men den för mig strategiska placeringen mellan jobb och hem talar ändå till dess fördel.

Hvordan går det med Henrik?

Jeg er bekymret for Henrik. Vi er på dag 2, og enda har jeg ikke hørt noe fra ham. Ligger han med neven dypt nede i en chipspose mens han mesker i seg øl? Håper virkelig ikke at han sprekker. Blir tungt å dra lasset alene.

R

Første dag - Rune

Starta dagen med en stor skål frukt og en espresso. 4 skiver i lunchen og en yoghurt.
Woka grønnsaker med kylling til middag.
En halv banan og en appelsin etter trening. En kopp grønn te.

Trening: Stabilisering og core på treningssenteret. I morgen blir det hardere lut; Utholdenhet med Dag Jørund.